Syftet med vårt arbete var att undersöka om man kan öka Elevers intresse för ämnet teknik då man arbetar temainriktat med VA-system i deras närmiljö. Undersökningen genomfördes med 15 elever i år nio vid Svansteins Centralskola i Övertorneå Kommun under sju veckor tid. Arbetet med eleverna omfattade ett temaarbete, med teoristudier, studiebesök och modellbygge, där de fick undersöka hur VA-systemet var uppbyggt i deras by. De mätmetoder vi använde oss av var enkäter, intervjuer samt observationer. Vår undersökning visar att ett temainriktat arbetssätt inom teknik bidrar till att öka Elevers intresse för ämnet teknik..

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa.

Mycket litteratur pekar idag på att Elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

I Sverige och utomlands har man på senare tid sett framväxten av ett nätverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. När det gäller elever från högstadiets senare år kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benägenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och använt en enkät-baserad metod för att undersöka den påverkan på Elevers intresse för naturvetenskap som ett besök på SC har. Enkäten är lämplig att användas för elever från grundskolans senare årskurser.

Mycket litteratur pekar idag på att Elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

År 2008 gav myndigheten för skolutveckling regionförbundet Östsam i uppdrag att formulera, utforma och planera ett projekt som ska pågå i flera år med syftet att öka Elevers intresse för naturvetenskap och teknik. Detta arbete uppmärksammar ett antal ansvarigas uppfattningar om vad som är relevanta delar i ett sådant projekt. Dessa uppfattningar jämförs med vad aktuell forskning visar. Resultaten pekar på att uppfattningarna hos ansvariga i projektet till stor del är i linje med aktuell vetenskaplig forskning. Detta har vi valt att kalla för en träffbild, som exempelvis innefattar elevers ålder, lärares uppfattningar och ämneskunskaper, ?STS?, ?NOS? och ?Out of School? som viktiga aspekter att ta hänsyn till för att öka elever intresse.

Syftet med mitt arbete var att undersöka några erfarna pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som påverkar att en del Elevers intresse för matematik markant avtar efter bara ett par år i skolan och pedagogernas syn på hur denna negativa trend kan brytas. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fem erfarna pedagoger som undervisar elever i år 4-6 i matematik. Mitt arbete visar att läraren är den allra viktigaste faktorn för elevers lust att lära matematik..

Syftet med arbetet var att beskriva Elevers intresse för matematik vid användning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror på att undervisningen i matematik oftast är läromedelsstyrd utan variation i arbetssätt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för ämnet matematik. Undersökning gjordes i två olika klasser i Luleå kommun och i Kalix kommun, år fem ?sex och år fyra.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad tre verksamma lärare har för syn på elevers tänkande, samt vad de har för förhållningssätt till sina elevers tänkande. Ett intresse har också funnits för hur lärarna resonerar kring tänkande och språk. Vårt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lärare. Resultatet visar att alla de tre lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med att utveckla elevers tänkande. Hos alla tre blir också en relation mellan tänkande och språk synlig någon gång under de tre intervjuerna.

Syftet med examensarbetet har varit att, med stöd av styrdokumenten, tidigare forskninng och två avhandlingar, försöka ge en bild över vad som lägger grunden till att bibehålla Elevers intresse för matematiken. Forskningen visade att antalet elever som går ut grundskolan med icke godkänt i matematik har ökat de senaste åren. När eleverna börjar skolan är det intresserade och motiverade. Att få räkna, läsa och skriva tycker de är roligt. Allt eftrersom åren går avtar intresset, lusten och motivationen och framför allt då till matematiken.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra.

Vi intresserar oss för hur lärare och elever arbetar med läsning i dagens skola. Under vår studietid har vi noterat att läsning i skolan ofta bortprioriteras, då övrig verksamhet stjäl tid.Vårt syfte med detta arbete är att studera hur lärare arbetar med läsning i skolans tidiga år. Vi vill även undersöka elevers erfarenhet av läsning i skolår 2 och 5. Våra frågeställningar är:Hur går lärare tillväga för att lära elever läsa? Hur arbetar lärare med elever som inte har intresse för att läsa? Hur arbetar lärare för att skapa och bibehålla läsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med läsning i skolan? Hur förhåller sig elever till läsning?Genom intervjuer med lärare och elever från två klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det är roligt att läsa.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Ett av uppdragen som svensklärare har är att stimulera Elevers intresse för att skriva. Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för elevers motivation till skrivande i svenskämnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskämnet? Undersökningen baseras på intervjuer av fem elever i årskurs nio. Studien bygger på induktiva ansatser där resultatet diskuteras i förhållande till teoretiska perspektiv på motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.

Denna studie syftar till att belysa vilka arbetssätt som kan öka Elevers intresse för ämnet biologi. Vi menar att en undervisning som präglas av laborativa inslag främjar Elevers intresse för biologi. Vidare tror vi att gruppuppgifter, diskussioner samt utomhusundervisning, så som exkursioner, kan leda till att främja intresset hos eleverna. Både elev- och lärarenkät har använts i studien, som har riktat sig till 98 elever i årskurs 8 och 9 samt klassens undervisande biologilärare. Våra resultat visar att drygt 70 % av eleverna finner ämnet intressant och 80 % upplever ämnet som viktigt.